Skogsarbete för miljöns skull

Skogsarbete är alltid ett ingrepp i naturen. Beroende på vilka åtgärder du vidtar och på vilket sätt det utförs så får det större eller mindre konsekvenser.

forest_220681294

Kalavverkning, som är den traditionella metoden, kritiseras ofta för att vara miljöfarlig. Visst förfular det ibland landskapet och störningar som erosion och urlakning förekommer. Det finns också diskussioner kring kalhyggens inverkan på vattenföringen, då kalhyggen antas medföra en större skillnad i hög- och lågvatten och därför vara orsak till de översvämningar som blivit vanliga de senaste årtiondena.

Brand, skador av snö, vindfällen och stormskador har alltid varit en naturlig del av skogens liv. Kalavverkning ger på många sätt en liknade förändring, vilket gynnar många av de djur, växter och insekter som lever där. De djur som drar fördel av det här är t ex rådjur och älg, eftersom kalhyggen är ställen där de hittar mycket foder. Dock ska man vara medveten om att skogsbruk går att få gynnsamma utan kallhyggen, en arbetsmodell som en del säger är bättre för miljön och djurlivet. Bland växterna är det en hel del som får fördelar vid en avverkning: de som har frön som sprids med vinden, de som skjuter rotskott och de som i väntan på t ex en brand lämnat sina frön under markytan.

För att skapa ett miljövänligare skogsbruk pågår en ständig forskning och exempelvis så tar man idag betydligt mer hänsyn vid avverkning. Enkla åtgärder är att låta både levande och döda träd stå kvar på hyggen och i närheten av vattendrag och på områden som är speciellt känsliga sparas långsträckta ridåer av skog. Det gäller också att skogsmaskinerna utvecklas tillsammans med idéer om miljön och skogshållning. I dagens läge är skördarna bättre och miljövänligare än någonsin, men man fortsätter att sträva framåt.

Ute i världen finns stor oro för att skogar förvandlas till åkermark, men i Sverige är det inte aktuellt, då vi snarare gör tvärtom och låter åkrar växa igen.

Det här några få exempel på hur miljön påverkas av skogsarbete, men även på hur hanteringen hela tiden utvecklas för att skapa en mer hållbar och ekologisk syn. I rättvisans namn har våra skogsägare alltid tänkt 50-100 år framåt, så mycket kunskap finns redan.